2024-09-02

B-prov med Lana

Efter enormt lite träning så tänkte jag ändå att jag ville hinna med en B-provs start med Lana i år.

Sommaren har gått fort och dagar och veckor har bara flugit förbi, hundarna har inte riktigt fått den mängd träning som de fått andra år men fullgott nog ändå enligt mig. 

När ett elitprov dök upp framför näsan och i hemmatrakterna så tänkte jag ändå att det vore kul att se lite vart vi står just nu. Valparna har tagit på krafterna och framförallt på lydnaden, men vi har ändå försökt slipa på detaljerna så gott vi kunnat. 

Provet gick uppe  i Markaryd på Ingela Karlssons fina Kraxagården. Domare var Andreas Josefsson.

Jag gick i par med Elenor Rohlin och hennes fina Kane som jag parade Lana med första omgången där det tyvärr inte blev några valpar.

Vi började med en dubbelmarkering där Kane skulle ta nr 1 och Lana nr 2. Väldigt simpelt i mina ögon MEN vi fick inte hem den! Lana gick ner fint i området men kom liksom ut lite långt till vänster och hemåt igen efter lite sök på platsen. Jag kör ut henne igen till där jag ansåg den landat vilket var helt fel! Tyvärr var hon här för lydig och höll sig i de område jag anvisat henne (15 meter för kort) vilket ledde till att jag fick kalla hem.

Provet kunde ju inte startat sämre enligt min mening. 

Därefter blev det sök och det löste hon fint.

Lana löste sen vattendirigeringen superfint och även dubbelmarkering på vatten enormt bra. 

Landlinjen kunde varit några mindre blås på men den var svår enligt mig. Lång och klurig terräng där hundarna försvann i vassen om man inte höll dem tight.

Vi fick med oss ett VG hem tack vare min enormt klantiga markjeringsförmåga! Jag är ändå supernöjd med hennes jobb och känns bättre att vara besviken på sigsjälv än på hunden :) 

Vi tränar vidare och förhoppningsvis kan vi starta på något SGL prov här i höst.

2024-06-19

UHD avklarat

Nu har det varit enormt intensiva veckor och äntligen är snart semestern här. 

Jag har suttit med i organisationen för Unghundsderbyt 2024 som hölls i helgen på Wrams Gunnarstorp gods i Helsingborg. Unghundsderbyt är ett inofficiellt workingtest i NKL där alla retrievers som har åldern mellan 12 -24 månader får starta.

Att vara såhär delaktig i ett derby har tagit väldigt mycket tid och kraft men när allt väl nu är avklarat och det blev lyckat så känns det väl värt det. Det har varit en helg med tidiga mornar och sena kvällar, full av glada och förväntansfulla människor, många hundar och vi lyckades både med hällregn och strålande sol.

Jag har fått se många fina lovande unghundar prövas i tuff terräng  och kluriga stationer.

På plats hade vi en del utsättare men även Tommy Törnqvist som fotograf där man kunde få fota sina hhundar och en stor del av "pengen" gick till klubben. Givetvis passade jag på att föreviga mina två svarta. 

Lana är tyvärr inte så bildskön just för tillfället då all päls är borta, så hon fick bli hemma.

2024-05-23

Första återseendet

Jag kunde inte riktigt hålla mig och var tvungen att dra ihop en liten spontanträff av mina valpar och valpköpare.

Det blev ett kärt återseende och det var så himla roligt att se alla och att man fortfarande kunde känna igen alla och allas olika drag. Tror mest det var alla valpköpare som blev lite förvirrade på vem som var vem i vimlet ;)

Vi grillade lite korv, pratade och utbytte lite tankar och idéer och så fick givetvis valparna fick fritt fram för bus och lek med varann. Nu var de ju enbart 3 månader så det blev inget mer avancerat än så. Enbart kul att få återses och följa deras utveckling. 

Det var stor uppslutning vilket gör mig så glad! 

Givetvis förstår jag till fullo att de som flyttat lite längre inte hade möjlighet att komma för enbart en kvällsträff men de hoppas jag på att jag får träffa i september då vi ska ha en liten kenneldag här hemma.

Än verkar det som att alla är väldigt nöjda med sin små, vilket gör mig enormt stolt!

Jag kan inte nog poängtera över hur fina hem alla fått och att jag kan ha så nära kontakt med er alla gör mig så glad!  <3

2024-04-27

Jovis första start B-prov

Nu kände jag att det var dags!

Goldenklubben anordnade ett superfint NKL B-prov vid Höjalen i Vittsjö och Jovi fick där göra sin första start för Carina Asp.

Jag har väl kanske inte varit superflitig med viltträningen med henne men tycker att hon alltid varit så spontan och fin vad gäller hanteringen, så där var jag inte så orolig.

I övrigt brukar ju inte NKL-proven vara så tillknasade utan kan din hund markera bra, bra fotgående och stadga samt ett sök som fungerar ska det inte vara några större bekymmer. Givetvis får vi inte glömma vattnet, där ska den ju också vara fungerade med fina i- och uppgångar samt avlämningar.

Såklart kan allt hända på ett prov och man kan ju aldrig vara säker på att det ska gå bra och resultera i ett excellent men denna gången gjorde det det. Hon skötte sig strålande trots hon aldrig varit ute i provsammanhang tidigare och allt flöt på vilket resulterade i ett Excellent 

2024-04-17

Avsked

Helgen började tufft. Jag har ju aldrig gått igenom detta tidigare och har fått med mig massvis med erfarenheter nu när jag haft min första kull. Men att säga hejdå och lämna ifrån sig "sina" små bebisar var tufft! Jag satt här lördag morgon med min kopp kaffe i ett tomt hus med enbart mig själv och hundarna. Jag började kolla på alla foto bakåt i tiden för de senaste två månaderna och då bröt jag ihop. Inte för att just skiljas från valparna så sätt utan mer för allt man gått igenom. Alla känslor och beslut man varit igenom. Från att välja hane till parningsresan där allt skulle klaffa. Hela dräktigheten där man oroade sig för ditten och datten till själva valpningen. Och inte nog med det utan sen ska man vara vaksam över valparna och tiken så allt flyter på bra och ingen blir sjuk. Därefter kommer alla beslut kring vart valparna skulle hamna! 

Mitt mål har hela tiden varit att denna kullen ska hamna i händerna på folk som har en målsättning kring jakt och jaktträning. Jag måste säga att - FY FAN VAD JAG LYCKATS BRA! 

Alla 11 har nu fått nya familjer där man har som målsättning att träna, jaga och om hundarna håller måttet även starta på kanske något prov med dem. Jag känner mig så enormt glad och lite stolt över att ha lyckats hålla på min filosofi och inte släppa iväg dem till "vem som helst". Jag vet att alla verkligen får toppenhem och nu är det upp till dem  att förvalta dem vidare.

Visst måste jag erkänna att när här nu enbart är en tik kvar utöver min så känns det lite skönt! 11 stycken små huliganer var lite jobbigt sista veckan. Främst för att de fick smak på att rymma. När de väl lyckats en gång så var de väldigt ivriga med att lyckas fler gånger.

När jag väl gråtit klart där på lördagsmorgonen var det dags för första tiken ut.

Lilla Kate som nu bor hos Mia Johansson i Kvibille.

Kiter (Leija som hon ska kallas) som flyttade till Trine Foyn i Oslo. 

På eftermiddagen var det sen dags för två pojkar att lämna.

Konjak som flyttade till syskonen Therese och Tobias Hansson (de ska ha delad vårdnad om killen) i Vinslöv.

Kirk var sist ut och bor hos Max Siller i Svedala.

Söndagen hade jag även då 3 som flyttade.

Kinza bor nu hos Susanne och Bengt Palm i Lerbrget.

Kwille (Ville) flyttade till Per Karlsson och Gunnel Palm i Helsingborg. 

Kensou blev Ölandsbo hos Barbro Nordborg.

Igår (måndag) kom Angela Lund hela vägen från Stockholm för att hämta hem sin Kee. 

Som sagt, jag är väldigt tacksam över alla fina hem som de får och ser med spänning fram emot vad framtiden har att erbjuda för de små trollen! 

2024-04-09

Vilt

Helgen som var har varit så skön med en massa solsken och kändes faktiskt som första riktiga värmen.

Maria har varit hos mig och hjälp mig göra lite tester på de små där de fick prova på lite av varje. Vi utsatte dem för ett paraply som flaxade upp ovanför öronen, nycklar som skramlade i en kastrull, viljan att ta sig igenom tuff terräng med hallonris och de fick även sin första introduktion med vilt (kricka och kaja). 

Alla är såååå lika och det är oerhört svårt att placera ut dem då det absolut inte skiljer så värst mycket. Det som skiljer mest är väl att där är en hane och en tik som är precis snäppet mindre än de andra nio men annars i sätt och hur de för sig och uttrycker sig är absolut obetydlig skillnad. Jag har själv velat och velar fortfarande över vem som ska få stanna här i Toarp. Jag tror egentligen inte att det spelar någon som helst roll vilken av töserna som jag behåller utan vi kommer sen var och en forma dem efter vår egen uppfostran. 

Vi tar våra små promenader här på kvällarna innan läggdags och oftast blir det bara en liten tur ner längs dammen. Vattnet är superspännande och spring i benen finns verkligen! 

Jag njuter för fullt över de sista dagarna och får lite tårar i ögonen när jag tänker på att de flesta lämnar denna kommande helg. Samtidigt gläds jag över alla mina underbara valpköpare som jag vet bara längtar till helgen då de ska få hem sin lilla/lille kamrat. Jag vet ju själv hur det är att räkna ner inför valpleverans och väntan är alltid olidlig. Att ett nytt litet liv ska få komma in i ens familj och man ska bonda med den och skapa relation.

Åter igen så är jag så tacksam över mina valpköpare och jag känner mig så trygg i vart alla hamnar. Alla de små kommer få jobba med de som de är avlade för. Alla har ändå ambitionen av att träna och starta på prov med dem om allt känns rätt i framtiden. Många av dem kommer även få vara med på praktisk jakt när mognad och ålder är rätt för det. 

Ser verkligen fram emot att följa er alla genom alla år framöver och se vad de blir av denna kull. Förutsättningarna är verkligen på topp för att de ska bli riktigt bra och jag håller alla mina tummar och tår för er!

Två utöver min lilla stannar ytterligare en vecka så helt tomt blir det ändå inte som tur är. Känns skönt att kunna få ha den extra veckan med dem. Sen att det går från 11 till tre kommer ju givetvis att märkas av :)

2024-04-05

Pappa på besök

Jag har varit fruktansvärt dålig på att uppdatera här de senaste veckorna. Men dessa små är inte så små längre och kräver allt mer och mer av fokus och med övriga familjelivet och djuren så har det bara inte blivit av att skriva här, det har inte hunnits med helt enkelt.

Under dessa senaste 3 veckor har det hänt massor! Valparna fick flytta ut i vårt uppvärmda uterum och vi gjorde en hage direkt ut i trädgården där de kan gå in och ut lite som de vill beroende på väder och vind. Jag har även möjlighet till att arbeta hemifrån så det kan absolut inte vara bättre. Jag kan ha stenkoll på dem dagarna i ända.

För det mesta går alla ut för att göra sina behov, det är enbart efter natten då det givetvis blir instängda som det är ett bombnedslag när man kommer upp.

Idag har Nadja som äger pappa Kontio varit nere hos oss på besök då det även är hennes första kull efter någon av sina hundar. Det var så roligt att få träffas igen då vi enbart fick träffas kort stund vid själva parningen. 

Jag fick se Kontio i sitt rätta element då vi även tog en promenad upp i skogen. Han är verkligen en väldigt vacker kille, så fint huvud och perfekt kropp! En kille som är full av liv och energi med ett fantastiskt temperament. Men inte ett enda kort tog jag på honom! Så besviken på mig själv att detta glömdes bort.

Vi har även besökt skogen med de små vid ett flertal tillfälle och alla är så tuffa och modiga på att utforska allt! Tar sig fram obehindrat över stock, sten och vatten. Finns ingen utstickare direkt utan alla 11 håller ihop fint när vi är ute. Så himla roligt att se dem. Denna helg som kommer ska vi göra ett litet valptest med dem alla och det blir också den första utan en massa besökare, även om det är supertrevligt att träffa alla valpköpare så ska det också bli lite skönt med egentid med de små nu när det är sista helgen innan leverans. 

2024-03-15

Halvlek

Vi är nu i halvlek och jag börjar inse att om bara 4 veckor är dessa små troll leveransklara. Både sorgligt men samtidigt så härligt när de ska få komma till "sin egna männsika". Jag tänker att jag är nog ändå rät smått trött på de elva när tiden är inne :)

I början på veckan skickade jag in och ansökte om valparnas registreringsbevis.

Jag har inte haft något direkt "tema" på namnen i denna kullen mer än att deras namn ska börjar på ett engelskt adjektiv på A och efter efterföljande namn som börjar på K (efter Kontio)

Alla valpköpare har själva fått bestämma vad deras lilla/lille följeslagare ska heta och det har kommit in suveräna namn i mitt tycke, alla har fått så himla fina!

HANAR:

* Ivahils Alacritous Kirk

* Ivahils Ablaxe Konjak

* Ivahils Admirable Kensou

* Ivahils Accompanied Kwille

* Ivahils Amazing Kee

* Ivahils Agile Knox

TIKAR:

* Ivahils Awesome Kaya

* Ivahils All-round Kinza

* Ivahils Adventourous Kiter

* Ivahils Amazeballs Kate

* Ivahils Adorable Kava

En stor eloge till SKK som var supersnabba, från de att jag skickade in och ansökte så fick jag avi dagen efter att de redan var påväg till ombud. Snabbare hantering är svårt att få.

Nu till helgen kommer de första valpköparna och det ska bli så himla roligt att få träffa er!

Valparna ska eventuellt också få flytta ut i vårt uterum med lite större yta plus att de är så himla smidigt att kunna släppa ut dem på gräsmattan vid matning, rengöring och städ. Jag ska bara få ordnat en liten ramp till dem ner då vi har trappor kring uterummet.

Jovi och jag har påbörjat vår lilla "skyddsjakt" här hemma på grågässen. Vi har enormt mycket här på våren och de är verkligen några enorma gräsätare! Några få hade vi accepterat men inte dessa mängder som här landar i vår damm och på vår vall. De får mer än gärna hålla till någon annanstans.

Det är första gången hon apporterar just gäss och hon gjorde det med bravur. När hon väl insåg att den var ganska stor så gällde det att ta ett ordentligt grepp.

Som sagt en fin helg framför oss och förhoppningsvis kan vi även få lite fint väder.

2024-03-11

#Stanna tiden

Nu börjar jag känna att tiden bara springer förbi och utvecklingen hos valparna har verkligen tagit fart.

De blev i helgen 3 veckor och jag kan nu lite pusta ut, för känns som om den värsta och mest kritiska perioden för dem är förbi. 

Alla vägdes åter igår och minsta tiken ligger på 1100g och största grabben på 1870g.

Det har hänt så himla mycket med dem mellan 2 & 3 veckor, ögonen öppnades och de blev helt plötsligt små individer som även tultar runt på sina små ben. Tänderna har börjat spricka igenom och de är på varann och gruffar så fort de får en chans. Annars är det mestadels fortsatt sova och äta som gäller.

Jag började så smått med att erbjuda dem köttfärs när de var 2,5 vecka och OJ vilken respons! Alla fullkomligt älskade det. Så det fortsatte jag med veckan ut morgon och kväll med var och en från handen.

Igår var första mini-portionen med uppblötta kulor tillsammans med köttfärs i valpskålen. Även det blev en fest som mamma Lana sen fick städa upp efter :) Alla de små trodde nog det var ett poolparty med mat i då det mest badade och kravlade runt i sörjan.

Nu har de även fått flytta ut från poolen (Lana punkterade den) och har nu istället biabädden med grinder runtom här i köket. Att de så snabbt skulle bli så duktiga med kisseriet anade jag inte. De söker sig allt som oftast ner på tidningspappret för att göra sin behov och kryper sen upp i lådan igen.

Har även satt in en "toa" till dem med tidningspellets i där de förhoppningsvis ska göra sin behov allt mer och mer. Så får vi helt enkelt se hur pass bra det kommer fungera.

De har också fått på sig sina små halsband i helgen. Förut har jag enbart haft nagellack på olika punkter för att hålla koll på dem, men nu framöver blir det desto enklare.

Igår lyckades även Maria dra ut mig på lite träning med Jovi, vilket var enormt välbehövligt! Trots kall och isig vind så fick vi till ett väldigt bra pass. 

Ibland kan jag känna mig lite smått överrumplad över allt som man ska hinna få in i sin träning. Alla delmoment som ska sitta och nötas in. Man glömmer lätt bort var man är och vad man bör fokucera på, eller så fokucerar man bara på en sak och glömmer bort allt det där andra.

Egentligen så bör man (eller iaf jag) ha en bättre strukturerad plan för olika delmål. Vilken vecka vi ska nöta på vad osv.... För att kunna utvecklas mer. 

Däremot är det enormt inspirerande när Benny kommer hit och ger mig lite "skäll" och påminner om vad som egentligen är det viktiga. Han ser liksom vad vi behöver och vad vi ska tänka på. Synd han bor så långt bort bara annars hade nog "lektionerna" blivit tätare.

Aja, nog om det.... NY vecka framför oss med nya möjligheter. 

På onsdag väntar föreläsning på kvällen (som FRK arrangerar) för Ewa Marie Wergård där jag förhoppningsvis kan få med mig lite matnyttigt inför kommande provsäsong. Hon föreläser nämligen i hur vi hanterar oss själva och hur vi själva ska förbereda oss mentalt inför en provdag. Ska bli roligt och intressant att gå på.

2024-02-25

198 små små klor

Valparna är nu redan en hel vecka gamla och jösses så snabbt tiden går!! Allting bara flyger förbi.

Jag sover hos dem varje natt och det slog min häromkvällen att jag måste ha räknat mitt lilla gäng tusentals gånger redan. Man vill hela tiden försäkra sig om att där ska vara elva och att ingen ska ligga klämd någonstans. Nu går det lättare och lättare då de bara blir större och mer "lätträknade". 

Idag vägde jag hela ligan igen och tikarna ligger nu på vikter mellan  540g oh 700g. Hanarna har tagit fart och ligger mellan 550g och 882g som den största paddan väger :) . Alla fortfarande lika pigga och krya.

Lana har nu insett att  man behöver inte ligga i lådan hos dem 24:7 utan följer mer än gärna med ut när jag fixar i stallen och kan också lägga sig utanför för att enbart studera dem. 

Jag klippte även alla deras små klor idag och tänkte göra detta framöver en gång i veckan. Jag insåg att allt som allt blir det 198 små klor som ska klippas och det gäller att ha bra teknik. Jag tog alla baktassar när de låg och diade och framtassarna när de därefter slumrat, då gick det väldigt smidigt. En smidig nagelsax var guld värd.

Lana fick följa med på en promenad igår och göra lite närsöktsövningar, vilket hon uppskattade enormt.

Benny Steen var här och timmade mig och Jovi en timme i helgen, vilket var välbehövligt. Iblande behövs enbart lite uppvaknande och ny inspiration när det känns som man kört fast. 

Benny är verkligen en av de jag "ser upp till" och respektarar gällande hunderiet. Han ger enormt mycket energi och inspiration, och det är väldigt bra när man kan göra lite uppföljningar kontinuerligt för honom.

Han kommer ner igen i Mars månad för då är vi ett gäng som ska "kursa" för honom under två dagar.

SOM jag längtar till dess :)

2024-02-18

Där kom äntligen de elva små trollen!

Ja, vart börjar man ?

Både jag och Lana är i den såkallade "bebisbubblan" som man kallar det så fint när man precis fått barn. Helt underbart och utmattande på samma gång.

Allting började natten mellan fre-lör, hon var extra orolig och ville ut mycket för att gräva under hundkojan (dagtid kände nog Mira ett behov av att hjälpa henne :) ).

På morgonen (17/2) vägrade hon äta och hjässade kraftigt under hela dagen samtidigt som det bäddades häftigt i valplådan.
Vid 18-tiden märkes en förändring i hennes flåsande och hon blev mer skarp i blicken och klockan 19.00 kom första tikvalpen ut. Sen drog det ut på tiden lite så jag tog ut henne på gräsmatten efter en timme för att se om värkarna skulle komma igång bättre, vilket de gjorde.
20.40 kom nästa tik och därefter kom 5 som på löpande band med 5 min mellanrum.
Jag trodde hon var klar vid 22.40 men de visade sig komma ytterligare två med en timmes mellanrum och sista var ute 00.40.
Allt har gått jättebra och blev totalt 11 valpar, fördelat på 5 tikar och 6 hanar. En väldigt jämn kull där tikarna låg på mellan 320g - 378g och hanarna mellan 343g - 410g.  

Nu väntas någon vecka (eller veckor) beroende på hur allt går med att sova på golvet brevid lådan. Man vaknar ju av minsta ljud och det jag egentligen är mest orolig för är om ifall hon skulle lägga sig på någon liten stackare då de ändå är så pass många.

Men för nu är allting frid och fröjd och alla verkar väldigt nöjda med tillvaron. Hoppas hoppas det håller i sig <3

Jag kommer efterhand uppdatera alla intresserade hur utfallet blir och tyvärr så kan jag inte tillgodose alla som önskat sig en tik. Men hanar finns fortfarande lediga till rätt hem.

2024-02-05

Nedräkning pågår

Detta blir mitt första inlägg på bloggen och här tänker jag mest skriva av mig lite. Vet egentligen inte om man ska kalla det för blogg utan mer ett flöde för tankar, reflektioner och ideér. Kanske även en plats där jag kan skriva lite kring träningar och prov framöver.

Nu är Lana på dygn 46 i dräktigheten och nedräkningen har påbörjats. Jag har inte känt någon stress eller oro tidigare inför detta men det börjar så smått att komma ikapp. Jag börjar faktiskt bli lite smått nervös. Mest inför all problematik som kan uppstå, man vill ju verkligen att allt ska gå så bra som möjligt. 

Här på gården har jag varit med om både det ena och det andra när det gäller födslar men endast varit med på hund en gång tidigare. Det blir inte riktigt samma sak att rätta ett felläge på en valp i jämförelse men t.ex lamm. 

Men jag ska inte måla fan på väggen utan fortsatt försöka se att allt kommer att gå vägen och att Lana kommer fixa detta galant.

Hon börjar bli ganska stor nu och aptiten har hon verkligen inte tappat, hon äter bokstavligen allt som kommer i hennes väg. Extra förtjust har hon nu blivit i all skit som finns runt husknutarna (häst och fårskit). 

Jag försöker förbereda mig själv mentalt på en stor kull då det verkligen ligger i linjerna bakom henne. Hoppas verkligen inte det för hennes skull men det är ju trots allt något man inte kan råda över eller har något som man har påverkan i.

Vi tränar inte längre då hon ganska tidigt visade att tempot hade hon verkligen dragit ner på även om glädjen när dummievästen åker fram finns där, så finns inte riktigt orken hos henne. Vi tar lite promenader och jag försöker känna av henne så mycket jag bara kan. En och annan markering kan hon få just för att hon älskar det, men inte så mycket mer än så.

Jovi däremot nöter jag teckenträning med. Vilken läraktig och fundersam dam! Hon vill verkligen inte göra fel och tänker därför gärna igenom sina beslut innan hon går åt en riktning. Allt som oftast blir det helt rätt.

Tyvärr har det inte blivit så mycket träning som jag skulle önska då skidsemester (som förvisso var väldigt trevlig) och influensa kommit emellan nu i vinter.  Jag hade hoppats på lite mer sol så man kunde få upp energin och inspirationen igen till att lägga upp träningar. 

Men jag har mycket att se fram emot i vår och är så tacksam för allt. Lanas kull kommer anläda inom kort och en Benny Steen - kurs är inplanerad inom snar framtid. Våren kan inte komma fort nog!